Martin Ugander, leg. läkare, med dr. www.ugander.com/martin, e-post: martin [snabel-a] ugander.com Uppdaterad 2008-04-12

En bekant fick nyligen kärlkramp, stabil angina. Bekanten frågade mig vad han eller hon kunde göra själv för att förbättra situation. Nedan följer mitt svar.

Sammanfattningsvis så kan individen själv påverka rökning, kost och motion. Dessa tre faktorer har sedan inverkan på blodsocker, blodfetter, ischemi (förträngningar i kärlen), framtida hjärtinfarkter, stroke och framför allt överlevnad. Att påverka rökning, kost och motion kan kokas ner till ett ord: livsstilsomvandling. Livsstilsomvandling är kanske det svåraste som finns eftersom det handlar om att ändra på vårt beteende. Motivation är helt avgörande för livstilsomvandling. Den som inte vill sluta röka kommer inte sluta röka, detsamma gäller kost och motion.

Jag känner inte till några färdiga packetlösningar att tillgå. Förebyggande vård för friska kallas prevention. Nyinsatt förebyggande vård för redan sjuka kallas sekundärprevention. Sekundärprevention finns i sjukvården, men dess resurser och insatser är ofta begränsade.

I vilket fall så är det visat att följande är det stora faktorerna som påverkar hjärtinfarkt och stroke (slaganfall, pga sjukdom i halsens och hjärnans kärl, likt hjärtat). Dessa förklarar lejonparten av sjukdomen.

  • Rökning (främst, men även snus/annan tobak) - många, men långt ifrån alla klarar av att sluta, psykosocialt stöd hjälper de som är motiverade.

  • Kost - viktig faktor att likställas med en medicin som tas varje dag, flera gånger om dagen, men som beroende på valet av kosten kan endera A) fortsätta att _orsaka_ hjärtkärlproblem (fortsatt dålig kost) eller B) bekämpa och läka hjärtkärlproblem (optimal kost). Kosten är kanske den allra viktigaste och svåraste omläggningen, kräver omfattande förändring av livsstilen vilket liksom rökning och motion är svårt.

  • Motion - också mycket viktig fakor. Flera studier har visat på fördelarna med fysisk aktivitet/motion vid såväl vid angina, som hjärtsvikt och andra hjärtkärlsjukdomar.

  • Ärftliga faktorer - kan man dessvärre ej göra någonting åt. Men, man ska komma ihåg att ärftligheten bestämmer _sårbarheten_ och att det därutöver oftast krävs yttre faktorer såsom ogynnsam livsstil för att sjukdomen i fråga ska uppstå. Om t ex mamma, pappa och alla mina syskon fått diabetes typ 2 så hindrar det inte att jag genom hälsosamt leverne kan minska min egen risk att drabbas radikalt.

  • Högt blodtryck - mycket viktigt att få styr på. Kan minskas effektivt med läkemedel, men även med rökstopp, kost och motion, gärna i kombination.

  • Blodfetter inkl. kolesterol - Kan bekämpas med läkemedel, men kost och motion har mycket stark effekt (!) på blodfetter, bäst effket har alla tre i kombination.

  • Ischemi - medicinskt ord för situationen som uppstår när hjärtat inte får tillräckligt med blod, t ex vid anstränging och samtidig förtränging av ett eller flera av hjärtats kranskärl, men ischemi kan även föreligga i vila pga tät förträngning. Beroende på hur allvarlig och utbredd ischemin är så kan den bekämpas med hjärtkirurgi, stent eller t o m intensiv livstilsomvandling (rökstopp, kost, motion). Ansträngningsutlöst ischemi kan och bör även behandlas med läkemedel.

  • Diabetes - sockersjuka leder till hjärtkärlproblem, särskilt vid dåligt inställd behandling, vilket bör ske i förekommande fall med läkemedel. Det finns dock en stor grupp människor som inte definitionsmässigt har diabetes, men som har en störd blodsockerhantering i kroppen. Denna störda blocksockeromsättning är ett förstadium till diabetes och kan mätas enkelt med ett test på de flesta vårdcentraler. Testet kallas 'Sockerbelastning' och innebär att man dricker en sockerlösning och sedan tar blodsockervärdet efter t ex 2 timmar. Många har störd glukosbelastning utan att definitionsmässigt ha diabetes, och denna störning kan förbättras eller hävas (!) med rätt kost och motion.

    Vilka metoder skall användas?

    1. Rökning. Vad gäller rökstopp så finns det många metoder, men slutmålet för alla metoder är detsamma, dvs totalstopp. Jag går inte in på metoderna, men det finns en uppsjö av hjälpmedel att tillgå, t ex nikotintuggumi, mm, men även terapimetoder för att öka motivationen.

    2. Kost. Ett stort och komplext kapitel. Kanske det viktigaste kapitlet. I djurstudier går det inte att inducera kärlsjukdom endast med rökning, avsaknad av motion eller stress var för sig eller i kombination. Däremot går det galant genom att ge djuret en kost som inducerar kärlsjukdom, t ex rikligt med jordnötssmör.

    Det finns många som 'tycker' i kostfrågan och det finns många 'modedieter'. Jag har specialintresse i kosten och har fördjupat mig en del, samt medverkat i en koststudie på grisar och diabetes/hjärtkärlsjukdom. Gris är det djur som är närmast lik människan avssende kärlegenskaper, och djurstudier möjliggör exakt kontroll över födointaget. Kort sagt så finns det enligt min mening mycket som talar för Stenålderskost, även kallad Paleolitisk kost (Wikipedia på Engelska, Svenska). Min personliga rekommendation till den som är motiverad till att göra en omfattande livsstilsomvandling är att prova stenålderskost. Mer om detta kan du läsa i:

    Ursprunglig Föda av Bo Gräslund och Staffan Lindeberg

    Denna bok har bl a 106 frågor och svar om paleolitisk kost. Boken lämpar sig väl för allmänheten. Själv äter jag på detta vis och jag deltar i forskningssamarbete med Staffan Lindeberg. Lindeberg är läkare och docent i allmänmedicin vid Lunds universitet - han leder en forskargrupp som forskar kring de medicinska effekterna av paleolitisk kost. Se även www.staffanlindeberg.com.

    Vidare finns en praktisk kokbok som är bra:

    Modern Stenåldersmat av Lotta Skoglund, m fl, inkl Staffan Lindeberg

    Dessutom finns en fackmässig lärobok som är mer riktad till studenter/yrkesverksamma inom kost/hälsa/medicin men även lekmän med specialintresse. Boken är i skrivande stund även under revidering för utgivning på engelska.

    Maten och Folksjukdomarna av Staffan Lindeberg

    3. Motion. Här handlar det inte om att träna för att vinna maraton, men att införa motion som ett regelbundet inslag i vardagen. En intressant studie har visat bättre insjukningsfri överlevnad för motion jämfört med stentbehandling vid stabil angina. Denna studie tillämpade ett motionsprogram bestående av 20 minuter per dag på 70% max belastning på träningscykel, samt 1 timme gympa per vecka. Detta hade bevisligen effekt och är ett program som rimligen går att följa och som kan rekommenderas. Utöver detta så finns det även här en uppsjö av teorier om det optimala träningsprogrammet avseende såväl hur lång tid, hur ofta, och hur hård ansträngning. Det verkar vara en glidande skala från noll till maratonträning. Viktigast är att ta stegt från noll till nånting, helst medelintensiv träning flera gånger i veckan i minst 20 minuter. Om det utförs på cykel eller powerwalking eller innebandy är mindre viktigt. Men det är också viktigt att om möjligt integrera fysisk aktivitet i vardagen. Ett kanonexempel är att cykla till jobbet, men även gå i trappor i stället för hissen. Att veta vad man har för hjärtfrevkens vid maximal ansträngning är bra, så att man kan se till att man tränar t ex vid minst 70% maxpuls. Maxpuls är vanligtvis 220 minus ålder, således 160 för en 60-åring, och då skall träning ske vid 160 * 0,70 = cirka 110 i hjärtfrekvens. Hjärtfrekvensmätare finns billiga att köpa. En populär variant är av märket Polar som har ett band kring bröstet med inbygd sändare till en armbandsklocka som visar hjärtfrekvensen. Det finns även hjärtfrekvensmätare inbygda i handtagen på avancerad träningscyklar på gymet. Efter ett tag lär man sig få en känsla för hur det känns vid rätt hjärtfrekvens.

    Avslutningsvis. Den heliga tre-enighet som du kan påverka är rökning, kost och motion. Hur motiverad är du att undvika en för tidig död?